I sann Eurovision anda så har jag valt att kalla min mask för ”Hero”. Min mask är gjord av gips och dekorerad med bland annat musiknoter och målad i starka färger.  

 

Mitt tema kring min mask är musik, just för att musik bygger broar mellan människor. Musik är ett språk som alla människor kan tala och lyssna till. Genom att bygga relationer mellan människor gör du världen till en bättre plats och blir en vardagshjälte. Min stora passion är musik och jag älskar att spela!

 

Upptäckte att årets tema för Eurovision är just ”Building Bridges” och det mest fantastiska är att vår svenska låt ”Heroes” vann. För att citera Måns Zelmerlöw ”Vi är alla hjältar, vem vi än älskar, vem vi än är och vad vi än tror på”. 

 

Masker

Masken kan vara som ett lager som dels täcker vem du är bakom masken och dels den sidan du vill visa utåt för världen. Den kan vara olika beroende på vilket sammanhang du är i och ett sätt för dig att få kontroll. På sätt och vis är kläderna vi har på oss också en mask, vem vill vi visa utåt att vi är och hur vill vi att andra ska uppfatta och värdera oss.

 

 

Människor sätter på sig en mask som ett skydd mot världen, ibland kan man vara rädd för att visa sitt rätta jag eftersom man då blir mer sårbar. Känslan av att inte duga som man är, både för sig själv och i ett sammanhang, kan få oss att sätta på olika masker.

 

 

Under tonårstiden provar man ofta olika ”masker” för att se vilken som passar - Vem är jag? Oftast vet man inte själv när man har på sig en mask. I sökandet efter rätt mask kan det vara lätt att tappa bort sig. 

 

Jag tror att om man ska kunna ta av sig sin mask behöver man veta varför den finns där, man behöver vara uppmärksam på vad den fyller för funktion. Men vilken är egentligen den sanna identiteten? 

 

Divergent

I filmen ”Divergent”  finns det olika falanger som delar upp människor i olika grupper som De lärda, De osjälviska, De tappra, De fridfulla, De ärliga och de falanglösa. De falanglösa är de som inte passar in i någon falang och dessa ställs utanför samhället. 

 

De olika falangerna bildar stereotyper av oss människor. Falangerna har olika status och makt. Sedan har vi också de som är Divergents och dessa är de som samhället är rädda för.

 

Jag tänker att det finns paralleller med dagens samhälle. Vi delar in oss i olika grupper utifrån vart vi bor, vad vi tror på osv. Utifrån vilken grupp vi hör till har vi olika roller och tar på oss olika masker. Jag tror att samhället är rädda för Divergents för att de är annorlunda, de är starka och orädda. De vågar stå upp för det som de anser är rätt, man kan säga att Divergents är en typ av ”Whistleblowers”. Det som utmärker Divergents gentemot de andra falangerna är att de inte bara har en ”personlighet” utan har lite av allt, precis som vi alla har.

 

 

Historiskt sett har masker burits i teatersammanhang som i Commedia dell’arte där skådespelarna bar mask för representera olika stereotyper i samhället, detta associerar jag till filmen Divergent som gör likadant. 

 

Min Hjälteresa

I kortfilmen ”En hjältes resa” gäller det att se möjligheten att själv kunna vara en vardagshjälte - att våga gå utanför sin trygghetszon.

 

I musik skapandet handlar det om att våga lämna trygghetszonen och tänka nytt - precis som i livet i övrigt. Nu till helgen ska jag tillsammans med vårt band Meninas tävla i UKM - Ung Kultur Möts. Detta är för mig en  liten hjälteresa, jag lämnar min trygghetszon och ger mig ut på ett äventyr. Jag kommer också att möta nya människor och bygga broar.

 

Alla människor vill passa in och vara delaktiga i ett sammanhang, därför kan det vara svårt att tänka utanför boxen och stå emot strömmen. Jag tänker att man inte ska vara någon åskådare till livet utan själv vara aktiv och försöka göra en skillnad, precis som en Divergent - En vardagshjälte.